V.12 Tidräkningens historia

 Tidmätningens historia.

Människor har i alla tider velat mäta tiden. Det har varit viktigt att veta när man ska så och när man ska skörda sin mat som man odlade.

Kalendrar
De första kalendrar vi känner till är de som de gamla babylonierna skapade för ungefär 4000 år sedan. De delade upp året i 12 månader som i sin tur hade 30 dagar. Detta gav ett år som var 360 dygn. För att årstiderna skulle stämma var dem ibland tvungen att lägga till en skott-månad (en extra månad) då året egentligen är 365 dygn. Det var också babylonierna som ”uppfann” sekunder, minuter och timmar och bestämde att det går 60 sekunder på en minut och 60 minuter på en timme.

I en modern kalender så har vi 12 månader och 365 dygn, var fjärde år är det skottår och då lägger vi till ett dygn så året får 366 dygn. Anledningen till detta är att det tar jorden precis 365 dygn + 6 timmar att snurra ett varv runt solen. Om vi inte har skottår kommer kalendern börja ”gå fel” och efter några 100 år kommer ”årstiderna” flytta sig i kalendern.  


Solur
De äldsta soluren vi känner till är från det gamla Egypten. Principen för soluret är väldigt enkelt, det består av en ”pinne” som står vinkelrätt mot ett underlag. ”pinnens” skugga kommer under dagen flytta sig i takt med att solen (pga av Jordens rörelse) ”färdas” över himmelen från öster till väster. Ett solur är väldigt exakt och visar tidens gång på ett tydligt sätt, problemet är bara att det inte fungerar om det är mulet ute eller på natten då solen inte lyser… 

Vattenur
Ganska så snart kom egyptierna på att man kunde bygga en tidmätare med hjälp av vatten! Om man fyller en behållare med vatten som har ett litet hål i botten så kan man på så sätt hålla koll på hur lång tid som gått. Soluret delades upp i timmar, så man kunde då lätt ”ställa” sitt vattenur efter hur lång tid det tog för skuggan att flytta sig.
Vattenuren kunde vara väldigt enkla som jag beskrivit ovan eller så användes vattnet som rann ur behållaren till att få visare att röra sig och visa tid.
Vattenur känner vi också till från Kina och Grekland.

Enkelt Vattenur

En liknande uppfinning var timglaset där man lät sand rinna mellan två behållare, beroende på timglaset storlek kunde olika tidsenheter mätas. På fartyg var detta vanligt ända in på 1900-talet och det kan än i dag hända att man anger tid på skepp i antal ”glas”. Ett ”glas” betyder då 30 minuter.

Timglas

Det mekaniska uret
När vi idag tänker på klockor så är det nog urtavlor med siffror och visare de flesta ser framför sig. De första mekaniska uren började tillverkas och användas av kristna munkar i Europa under medeltiden. De tillverkades av kugghjul och vikter och behövde ofta ”dras upp” flera gånger om dagen. De äldre uren visade bara timmar, dvs det fanns bara en visare på urtavlan (Titta på klockan på Norrtälje rådhus nästa gång du är på stora torget).

Livet i klostren präglades av böner och arbetsuppgifter som skulle utföras på bestämda tider och uren hjälpte då till att hålla ordning på tiden.
De medeltida klockorna gick inte oftast inte lika som andra klockor i olika land kunde därför ha ”olika tid”, speciellt om de låg långt ifrån varandra. Det var fortfarande solen som man ställde klockorna efter och några tidzoner var ännu inte uppfunna!

Mekaniskt urverk

De moderna klockorna som kunde hålla tiden över längre tid kom först på 1600-talet då de sk pendeluren uppfanns. Dessa ur hade en pendel som svängde och på så sätt balanserade klockans mekanism. En av de vetenskapsmän som forskat och undersökt pendeln nytta för tidmätning var Italienaren Galileo Galilei som ni känner igen sen tidigare! De nya pendeluren kunde nu användas både till land men särskilt till havs där de va till stor hjälp för navigationen när Européerna gav sig iväg ut på upptäcktsresorna på 1600-1700-talen.

Pendelur 

I Sverige fick vi gemensam tid först när järnvägen byggdes ut. Skulle tidtabellerna fungera så måste alla klockor i landet gå lika. Det löste man med den nya uppfinningen "telegrafen" där man kunde skicka den korrekta tiden till alla tågstationer varje dag. På 1800-talet började människor ställa sina fickklockor efter klockan på stationshuset istället för kyrkans klocka som tidigare bestämt tiden i bygden!

Modern tidräkning
I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började armbandsur bli vanliga och tillräckligt billiga för att fler människor skulle ha råd med dem. Det var även vanligt med fickur som man hade fäst i en kedja eller i en liten ficka (det vi slarvigt kallar för myntficka på jeansen är från början tänkt till att ha ett fickur i!)

I takt med att tekniken utvecklats så har klockorna blivit mer och mer exakta, de flesta klockorna är idag elektriska och många använder digitala klockor. Det är även vanligt att man använder sin telefon för att hålla reda på tiden, telefonen är i sin tur uppkopplad mot internet och får alltid exakt tid (om vi har täckning åtminstone).
Idag använder vi "atomur" där radioaktiva ämnes sönderfall är det som håller reda på tiden. Världens mest exakta atomur drar sig ca 1 sekund på 138 000 000 (138 miljoner) år!!!

Del av ett atomur

Uppgifter:

1 Var någonstans uppfanns de första kalendrarna? 

2 Varför var det ett problem att man i de första kalendrarna delade upp året i 12 månader med 30 dygn per månad? 

3 vad är en "skott-dag"?

4 Hur löste man problemet med att få kalendern att går rätt innan man kom på att det går 365/365 dygn på ett år? 

5 Var hittar vi de äldsta soluren?

6 Beskriv hur ett solur fungerar!

7 Vad är ett vattenur?

8 Varför behövdes det andra typer av tidmätare än soluret?

9 Varför kallar man en halvtimme för "ett glas" ombord på ett fartyg?

10 Varför behövde de medeltida munkarna mekaniska ur i klostren?

11 När kom klockor som visade exakt tid över längre tid?

12 Vad kallar vi dessa klockor? 

13 För vad var det oerhört viktigt att kunna hålla reda exakt hur lång tid som gått?

14 Varför behövdes det på 1800-talet en gemensam tid i Sverige (dvs att alla klockor gick lika)?

15 Hur löste man det? (att få klockorna att gå lika)

16 När började det bli vanligt med fick- och armbandsur? 

17 Vad kallas de superexakta ur vi idag använder för att mäta tiden?