Emigrationen till Amerika åk 4-5
Historiens största folkvandring Källa till texten
Mellan åren 1821 och 1930 utvandrade sammanlagt 33 miljoner européer till Nordamerika, något som har kallats historiens största folkvandring. Den tidiga utvandringen till Amerika på 1800-talet utgick från nordvästra Europa, framför allt från England, Irland och Tyskland. Efter sekelskiftet 1900 var det istället från södra och östra Europa som de flesta utvandrarna kom.
Irland var det land som förlorade flest invånare till Amerika – mellan åren 1845 och 1911 sjönk Irlands befolkning från 8,3 miljoner till 4,4 miljoner. Den näst högsta emigrationen i förhållande till folkmängden hade Norge, därefter Storbritannien och på fjärde plats Sverige.
Emigranten Olof Olsson från Nerikes Kil med familj i Rush City, Minnesota, år 1887. Foto: Nordiska museet |
1,2 miljoner svenskar emigrerade
Den europeiska massutvandringen till Amerika inleddes på 1820-talet, men i Sverige var det först på mitten av 1850-talet som den samlade utvandringen tog fart. Nödåren på slutet av 1860-talet ledde till en större flyttvåg och utvandringen var som störst på 1880-talet.
Sammanlagt flyttade mer än 1,2 miljoner svenskar till Amerika, vilket var nästan en femtedel av befolkningen. Bland de tidiga utvandrarna fanns mest familjer som reste tillsammans med tjänstefolk och släktingar. Med tiden ökade andelen ensamresande. Till att börja med var det mest män som utvandrade, men andelen kvinnor ökade och under den senare delen av emigrationen var det många kvinnor som utvandrade.
Orsaker till emigrationen
Flera olika orsaker gjorde så svenskar och andra européer flyttade till Amerika på 1800-talet. En viktig anledning var att man börjat använda ångmaskinens till båtar, ångfartygen gjorde resan över Atlanten effektivare, bekvämare och billigare. Under 1800-talet fick också idéer om friare ekonomi, politik och frihet för enskilda människor fäste. Det gjorde att de europeiska länderna i allt högre grad började tillåta emigration, tidigare var det i många länder förbjudet att emigrera från det land man fötts i.
Ekonomiska motiv
För många utvandrare i Sverige såväl som i Europa var motiven främst ekonomiska. De olika emigrationstopparna från mitten av 1800-talet fram till 1930 gick hand i hand med hur ekonomin var och om det fanns tillräckligt med mat – när det var dåliga tider i Sverige ökade utvandringen.
Mot slutet av 1860-talet drabbades Sverige av flera år med dåliga skördar i jordbruket som i kombination med en snabb befolkningsökning och brist på arbete och jord till alla satte fart på emigrationen. År 1862 stiftades de amerikanska homesteadlagarna och de fick betydelse för den tidiga utvandringen. Lagarna, som stiftades för att hjälpa jordbrukare att bosätta sig på ouppodlad mark, gjorde så att det var fanns billig jord i Amerika samtidigt som det på många håll var brist på jord i Sverige. I USA ville man ha stor invandring då de olika staterna behövde fler invånare och industrierna behövde arbetskraft.
Hos utvandrarna fanns också andra motiv än de rent ekonomiska, till exempel religiös frihet och ökad jämlikhet. Många reste också för äventyret och resan i sig eller för drömmen om ett annat slags liv.
Kommentarer
Skicka en kommentar