ÅK 6 Mänskliga rättigheter

 (Från SO-rummet.se)

För årskurs 6

De mänskliga rättigheterna

Avsnittet handlar om de mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Vi ska titta på hur de mänskliga rättigheterna förhåller sig till stat och individ samt några viktiga organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Avslutningsvis kan du läsa om hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

Alla människor är lika mycket värda

Mänskliga rättigheter grundar sig på idén om att alla människor har universella rättigheter som är lika för alla, oavsett könstillhörighet, sexuell läggning, kultur, etnicitet eller andra saker som kan göra att man skiljer sig från andra människor.

Grundtanken är att alla människor är födda fria och har ett lika värde. Alla ska därför ha samma rättigheter. Men i praktiken är det inte alltid så enkelt.

 

Mänskliga rättigheter i ett historiskt perspektiv

En av de äldsta kända historiska källorna som berättar om mänskliga rättigheter är Kung Kyros den stores cylinder. Kyros var kung i det persiska riket under 500-talet f.Kr och en av de ledare som utvidgade imperiet. De många krigen ledde till att ett stort antal folk erövrades och integrerades i det persiska riket.

En krönika från Kyros tid berättar om att det under hans regering infördes tankefrihet, religionsfrihet, rätt till egendom, avskaffat slaveri samt rätten att bosätta sig var man ville. Detta kan därför sägas vara det äldsta dokument som berättar om en slags mänskliga, eller medborgerliga, rättigheter.

I historisk tid har Kyros krönika efterföljts av det brittiska Magna Charta som 1215 slöts mellan den engelske kungen, adeln och prästerna. Magna Charta var framförallt en begränsning av kungens makt. Även om det i första hand innebar privilegier för adel och präster har förordningen i efterhand uppfattats som ett frihetsbrev för vanliga människor då det bland annat bestämde att ingen fick fängslas eller berövas rättigheter utan att först dömas för det.

Med upplysningen kom idéerna om mänskliga rättigheter till ytan igen. 1689 antogs Bill of Rights i England där det kungliga enväldet avskaffades och parlamentsledamöter garanterades yttrandefrihet .

Under 1700-talet ökade trycket för folkligt inflytande i Europa och i Sverige ökade riksdagens inflytande under den period som kallas för frihetstiden.

I samband med den franska revolutionen 1789 antogs Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter. I denna deklaration, som dock bara gällde män, betonades bland annat att alla (män) var födda fria och lika i rättigheter, att alla (män) hade rätt till liv och frihet och åsiktsfrihet.

1948, tre år efter andra världskrigets slut, antog det nybildade Förenta nationerna (FN) det som kom att kallas Deklarationen om de mänskliga rättigheterna. 

De mänskliga rättigheterna inkluderar alla

Mänskliga rättigheter är universella rättigheter, vilket innebär rättigheter som gäller alla. Det som vi idag kallar för mänskliga rättigheter utgår från FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

I en demokrati har staten ansvar för att se till att de mänskliga rättigheterna efterlevs. I Sverige har även landsting och kommuner ett ansvar.

Mänskliga rättigheter betonas i våra grundlagar

I Sverige är de mänskliga rättigheterna kopplade till våra grundlagar som ligger till grund för hur hela det svenska samhället ska styras och fungera.

Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I dessa lagar finns det som ibland kallas för medborgerliga och politiska rättigheter. Bland dem finns rätten att tro på vilken religion man vill (en form av yttrandefrihet), rätten att organisera sig politiskt (föreningsfrihet) och rätten att yttra åsikter och uttrycka dem i tal och skrift (yttrandefrihet och tryckfrihet).

Diskriminering är förbjudet enligt svensk lag

Idag finns det sju olika diskrimineringsgrunder som är straffbara enligt svensk lag. I Sverige får ingen diskrimineras utifrån följande:

• Kön
• Könsöverskridande identitet eller uttryck
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionsnedsättning
• Sexuell läggning
• Ålder

I Sverige bevakas detta av en rad olika organisationer och myndigheter. Viktigast av dessa är Diskrimineringsombudsmannen (DO) som både arbetar med att granska diskriminering, men också med förebyggande arbete och utbildning om rättigheter.

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

Förenta nationerna bildades den 24 oktober 1945 i skuggan av andra världskrigets grymheter. Ett av de första ärendena för den nybildade organisationen blev att definiera de mänskliga rättigheterna. I december 1948 antog FN:s generalförsamling den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

Deklarationen består av 30 artiklar som beskriver de mänskliga rättigheterna. Den första artikeln säger att alla människor är “födda fria och lika i värde och rättigheter”. Deklarationen berättar också om att alla människor ska ha rätt liv, frihet, rätten att uttrycka åsikter, religion och ska behandlas lika helt oberoende av ursprung, kön, språk, religion eller andra uppfattningar.

I deklarationen finns också bestämmelser om rätten till rättvisa rättegångar, förbud mot slaveri och tortyr och skydd mot diskriminering och mot grym och omänsklig behandling. Men det finns också bestämmelser som rätten att fly undan krig och förföljelser och få skydd i andra länder.'

Andra konventioner som förstärker de mänskliga rättigheterna

Det finns också andra konventioner som förstärker delar av de mänskliga rättigheterna. En av dem är FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering som antogs 1965 genom vilken medlemsländerna förbinder sig att förbjuda all form av rasdiskriminering och bestraffa spridandet av liknande idéer. En annan är Kvinnokonventionen som tillkom 1979 där all slags diskriminering av kvinnor avskaffas. Utöver detta finns flera andra konventioner som skyddar barn, ursprungsfolk, människor med funktionsvariationer och liknande.

Barnkonventionen

Sedan 1989 har en konvention om barnens rättigheter genomförts. Barnkonventionen är universell och ska gälla för alla barn i hela världen. Konventionen består av många delar, men fyra av dem är viktigare än de andra.

Dessa fyra kallas ibland för huvudprinciper. De berättar att alla barn har samma rättigheter och lika värde och att det ska gälla i alla stater som godkänt konventionen. Huvudprinciperna berättar också att alla åtgärder som rör barnet ska ske för barnets bästa. Alla barn har rätt att överleva, utvecklas och leva ett liv i trygghet med skolgång och annat liknande. Den sista av huvudprinciperna säger att alla barn har rätt att uttrycka sina åsikter och att bli lyssnade på i frågor som berör dem.

Från och med 1 januari 2020 är barnkonventionen föreslagen att bli svensk lag.

Europarådet

Bortsett från FN och t.ex. den svenska grundlagen, så skyddas de mänskliga rättigheterna också av Europarådet.

Europarådet bildades 1949 i huvudsak för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Idag (2020) är alla europeiska stater utom Kosovo, Vitryssland och Vatikanstaten medlemmar.

Organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter

Det finns en lång lista med organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter. Såväl olika FN-organ, som Europarådet och svenska samhällsinstitutioner.

Både FN och Europarådet har flera olika underorganisationer som arbetar med frågorna. Till exempel arbetar UNICEF med barns och ungdomars rättigheter. UNICEF är en av de organisationer som aktivt arbetar med att kontrollera så att barnkonventionen följs. Ett annat FN-organ är UN Women som arbetar för ökad jämställdhet och att Kvinnokonventionen efterlevs.

Många länder i världen är inte demokratier, trots att de skrivit under konventionen om mänskliga rättigheter. Därför är det också vanligt att oberoende organisationer eller individer driver frågorna. Dessa kan ibland sätta press på enskilda stater att till exempel frige politiska fångar.

Freedom House och Democracy Index

Två organisationer som granskar den demokratiska situationen i världen är Freedom House och Democracy Index. Freedom House är en politiskt obunden organisation med målsättning att sprida politisk frihet och demokrati i världen. Organisationen granskar också den demokratiska utvecklingen och rangordnar länder utifrån detta. Även tidningen The Economist - eller rättare sagt deras dotterbolag the Economist Intelligence Unit - gör en liknande rangordning i sitt Democracy Index. I denna ranking bedöms den demokratiska nivån i världens länder utifrån olika kriterier där medborgerliga rättigheter är ett av dem.

Amnesty International

En av de mest kända organisationerna som arbetar för de mänskliga rättigheterna är Amnesty International. Amnesty är en internationellt spridd organisation som både bedriver forskning och aktivism i frågor om mänskliga rättigheter. Amnesty publicerar också en årlig rapport om hur de mänskliga rättigheterna respekteras runt om i världen.

Human Rights Watch

Ytterligare en global organisation som arbetar för mänskliga rättigheter är Human Rights Watch. Organisationen undersöker och avslöjar kränkningar av mänskliga rättigheter. De bedriver opinionsbildning mot politiker och stater som bryter mot mänskliga rättigheter. Human Rights Watch har också, liksom Amnesty International, engagerat sig i frågor om barnsoldater, barnarbete, människohandel, dödsstraff och mycket annat.

Rädda barnen

Rädda barnen är en organisation som i första hand arbetar utifrån FN:s barnkonvention. Organisationen är verksam i över 120 olika länder och jobbar med att stötta barn och att påverka de stater som inte respekterar barns rättigheter. Organisationen arbetar också mot olika typer av övergrepp mot barn, som till exempel barnmisshandel, barnarbete och sexuella övergrepp.

Brott mot mänskliga rättigheterna

Trots att en majoritet av FN:s medlemsländer ratificerat (skrivit under och förbundit sig till) konventionen om mänskliga rättigheter, bryter många stater gång på gång mot den. Sverige har till exempel återkommande kritiserats för att avvisat flyktingar till länder där de riskerar att utsättas för tortyr eller dödsstraff.

De enskilda staterna har ett ansvar att följa konventionerna de skrivit under. Därför har de som stiftar lagarna i ett land ett särskilt ansvar att se till att lagarna är anpassade efter de internationella konventioner som deras land har åtagit sig att följa. Men även om man stiftar lagar händer det att de bryts. Särskilt vanligt är det i länder som befinner sig i väpnade konflikter. Där blir det svårt för lagar att fungera och de organisationer som normalt granskar staterna har svårt att verka.

Olika länder bryter mot konventionen i olika omfattning. I länder som Irak, Sudan eller Syrien är övergreppen många, medan länder som Kanada, Australien och Norge har få.

Flera av de länder där man har störst problem med mänskliga rättigheter är också stater där man nu är eller nyligen har varit inblandad i en väpnad konflikt.

Kränkningar kan också ske i såväl det stora som det lilla. Det är enkelt att se att en människas rättigheter kränks när hela folkgrupper förföljs eller när demokratin helt åsidosätts. Men i mer demokratiska länder kan det handla om knappt märkbara övergrepp i form av trakasserier av till exempel homosexuella eller i form av lönediskriminering. Sådana typer av brott mot de mänskliga rättigheterna är ibland svårare att komma till rätta med, och det är inte alltid självklart att de blir utredda.

Totalt sett är det dock ljusare idag än för hundra år sedan. Allt fler länder förbättrar sitt arbete med de mänskliga rättigheterna och det finns många organisationer som arbetar med frågorna. Hur det kommer se ut i framtiden återstår dock att se.

 

Frågor till texten:

1. Vad grundar sig de mänskliga rättigheterna på?
    
2. Förklara kortfattat följande begrepp:
   
      a) Magna Charta
   
      b) Bill of rights
    
3. I samband med den franska revolutionen 1789 antogs Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter. Vilka inkluderades inte i dessa rättigheter?
    
4. Våra svenska grundlagar bygger på mänskliga rättigheter. Motivera.
    
5. Vad är Diskrimineringsombudsmannen (DO) och vad är dess viktigaste uppgifter?
    
6. Förklara kortfattat vad FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna består av.
    
7. Ge exempel på andra konventioner som förstärker de mänskliga rättigheterna.
    
8. Vad är Barnkonventionen?
    
9. Nämn några fakta om följande organisationer:
   
      a) Freedom House
   
      b) Amnesty International
   
      c) Human Rights Watch
   
      d) Rädda barnen
    
10. Ge exempel på olika brott mot de mänskliga rättigheterna.
     
11. Nämn några länder där det ofta begås brott mot de mänskliga rättigheterna och ange några orsaker till detta.